Lägenheten i övrigt
Kan ju ta tillfället i akt att beksriva mitt boende för det kommande året - medan jag väntar på att vänner ska logga in på messenger...
Det är en liten tvåa strax utanför stadsmuren kring den lillahistoriska staden Siena, mer exakt en 2-3 minuters promenad från Porta Camollia. Gatan är en privat sådan och här kommer inen obehörig in utan att Ina (en av grannarna) förser denne olycklge stackare med en ordentlig utskällning på högljudd italienska - nu senast två amerikanske turister, mycket nonchalanta sådana. Undertecknad fick agera tolk, Ina uppskattar att ha en engelsktalande som kan översätta hennes ilskna ord, hon gav mig faktiskt färska egenhändigt odlade tomater häromkvällen. Smakade underbart tillsammans med pasta al pesto kan jag lova.
Så, liten två på en privat gata - brant som sjutton kan tilläggas, girls, leave your heals at home! Som sagt det lutar, vilket gör att understa våningen i byggnaden används som förråd och Matteo och Argentina bor på den andra - och nu även jag. För att ta sig hit klättrar man upp för en trappa som e klädd med murgröna och diverse andra gröna ting. Denna trappa leder upp till balkongen/entren som har en vacker utsikt över det Toscanska landskapet.
I hallen finns just ingenting, bortsett från en fågelbur som innehåller de två kanariefåglarna Zingo och Ringo och deras två små blåa ägg. Köket är som bekant i avsaknad av både micro och fungerande ugen. I övrigt kan nämnas att det är slitet, men charmigt. Extremt taskigt planerat och utan vettiga arbetsytor - bänk vid spisen? vad ska det vara bra för? den är fristånde...
köket är förresten det enda rummet som har fönster åt två håll då det är hörnrummet. Matteo och Argentinas rum har jag inte utsforskat närmre, det enda jag verkligen noterat är datorn som jag fick låna första dagarna innan vi fick igång internet på denna. Det är förretsen det mest möblerade (möjligen övermöblerade) rummet i lägenheten.
Mitt rum innehåller en smal säng, e den 70 cm bred e jag lycklig - håller på att ramla ur den mer eller mindre varje natt - e alldeles för van vid min egna 140 säng tror jag. Inte heller har idén påslakan slagit detta unga par, så det lär inskaffas även det. Jag har iaf en garderob - jag får se dt positivt - men allt e vitt vitt VITT - rummet behöver en färginjektion, vet vart mitt första studielån går. Gardinerna e iaf söta - blekt honugsgula och undanträngd i ett hörn står en stol i samma färg. Har nu även lagt märke till att tvillingen till denna stol står mitt på golvet inne hos makarna Omar.
Det är en liten tvåa strax utanför stadsmuren kring den lillahistoriska staden Siena, mer exakt en 2-3 minuters promenad från Porta Camollia. Gatan är en privat sådan och här kommer inen obehörig in utan att Ina (en av grannarna) förser denne olycklge stackare med en ordentlig utskällning på högljudd italienska - nu senast två amerikanske turister, mycket nonchalanta sådana. Undertecknad fick agera tolk, Ina uppskattar att ha en engelsktalande som kan översätta hennes ilskna ord, hon gav mig faktiskt färska egenhändigt odlade tomater häromkvällen. Smakade underbart tillsammans med pasta al pesto kan jag lova.
Så, liten två på en privat gata - brant som sjutton kan tilläggas, girls, leave your heals at home! Som sagt det lutar, vilket gör att understa våningen i byggnaden används som förråd och Matteo och Argentina bor på den andra - och nu även jag. För att ta sig hit klättrar man upp för en trappa som e klädd med murgröna och diverse andra gröna ting. Denna trappa leder upp till balkongen/entren som har en vacker utsikt över det Toscanska landskapet.
I hallen finns just ingenting, bortsett från en fågelbur som innehåller de två kanariefåglarna Zingo och Ringo och deras två små blåa ägg. Köket är som bekant i avsaknad av både micro och fungerande ugen. I övrigt kan nämnas att det är slitet, men charmigt. Extremt taskigt planerat och utan vettiga arbetsytor - bänk vid spisen? vad ska det vara bra för? den är fristånde...
köket är förresten det enda rummet som har fönster åt två håll då det är hörnrummet. Matteo och Argentinas rum har jag inte utsforskat närmre, det enda jag verkligen noterat är datorn som jag fick låna första dagarna innan vi fick igång internet på denna. Det är förretsen det mest möblerade (möjligen övermöblerade) rummet i lägenheten.
Mitt rum innehåller en smal säng, e den 70 cm bred e jag lycklig - håller på att ramla ur den mer eller mindre varje natt - e alldeles för van vid min egna 140 säng tror jag. Inte heller har idén påslakan slagit detta unga par, så det lär inskaffas även det. Jag har iaf en garderob - jag får se dt positivt - men allt e vitt vitt VITT - rummet behöver en färginjektion, vet vart mitt första studielån går. Gardinerna e iaf söta - blekt honugsgula och undanträngd i ett hörn står en stol i samma färg. Har nu även lagt märke till att tvillingen till denna stol står mitt på golvet inne hos makarna Omar.
Kommentarer
Trackback