Tigerlilja

Åter från den lilla arbetstripen till NYC. Dagarna var fullspäckade från morgon till kväll då jag efter att ha checkat av mailen vid 22-23 snåret stöp i säng varje kväll och sov som en klubbad säl tills dess det var dags att masa sig iväg till nästa arbetspass nästföljande morgon.

Lite annat än arbete hanns dock med iom att jag föresatte mig att alltid börja kl 8 om morgnarna, ta snålt med pauser och försöka vara klar vid 17.30. Vid denna tidpunkt har det mesta 'turistigt' stängt men butiker, caféer och alla gator finns att tillgå. Sagt och gjort, kvällarna gick åt  till att promenera gata upp och gata ner, in och ut ur butiker oftast med en mugg Starbucks kaffe i högsta hugg.

Ödet ville som så en dag att kamerabatteriet skulle ladda ur - varpå jag fick ett gyllene tillfälle att promenera i Central park i duggregnet. Medan jag gick vid den lilla sjön (?) slog det mig att jag gladeligen skulle haft löparskorna med mig ochs prungit en runda i det svalkande regnet på stigen under de dalande höstlöven. En annan gång.

Annars kan jag varmt rekommendera en tur med Staten Island ferry, om vädret är någorlunda bra,  och se manhattan från böljan det blå, tar en timma tur och retur men väl värt det. Vyn är underbar, fiskmåsarna flyger längs med färjan, duvor agerar fripassagerare och ett och annat fartyg lotsat ut mot öppet vatten. Man kan även roa sig med att skåda färjan som tar turister ut till frihetsgudinnan, och den evighetslånga kön som väntar dem.

To be continued - studierna kallar. Foton och annat smått och gott väntar

...eller säg att det åtminstone är så att hon "bara" flyttar till Tyskland. För inte kan de med lämna mena att hon...

Detta var tanken som formades i mitt huvud när jag började läsa vad som skulle ha kunnat vara en helt vanlig statusupdatering på facebook, men det var såklart ingen vanlig uppdatering. Inget grymt skämt. Ingen Tysklandsflytt. Inte ens min vän som skrev, det kan hon inte mer. De ord som följde var från Madelene "Supermadde" Lundgrens föräldrar som lät meddela att hon inte längre finns hos oss. Chocken var förlamande - tårarna många och förblindande.

Att allting har en mening, det tror jag inte på - jag ser ingen mening i att en ung människa med stor aptit på livet, ett överflöd av energi och vilja att hjälpa och inspirera andra ska ryckas bort precis när denna börjat finna sin vrå i världen.

Fick du någonsin din bok skriven vännen? Jag skulle så gärna läst den, bara dina blogginlägg om din kamp för livet, som du vann, rörde mig till tårar. Den styrkan inspirerade, din energi smittade och din värme stöttade.

Nog för att jag alltid planerat att se programmet 'Mot alla odds' men inte hade jag kunnat drömma att det vore enda möjligheten att se dig tala, le och kämpa och skratta igen. Nog trodde jag att vi återigen skulle ha setts i verkliga livet.


Man tror så mycket...

Hmmm, Italien bloggandet fick visst ett abrupt slut. Istället för att skriva ägnade jag mig åt att leva fullt ut den lilla tid jag hade i den bygd som ligger mig så nära om hjärtat. Men i sinom tid kommer här dyka upp inlägg med anekdoter, var så säkra! Möjligen i samma kåserande form som det inlägg jag publicerade om det stora köksgrälet - 09 :)

Jag tar mig inte längre tid att blogga. När jag väl skriver vill jag inte publicera något oegenomtänkt, ett hastverk. Alltför många gånger har jag suttit och stirrat på en blank skärm och funderat vad har jag att säga idag som skulle kunna intressera någon? Inte heller hade jag ork att i skrift fästa all den smärta som den spruckna drömmen kostade mig när förhållandet slutligen brast förra året. Det som inte dödar, härdar säger min underrubrik till bloggen och mig skall ingen knäcka.

Livet handlar om att leva det fullt ut - hur pressad tiden än må vara. Efter år med  högre studietakt än 100% och nu på sistone kombinatonen av arbete och studier på avancerad nivå känns ett visst mått av stress som gammal skåpmat. Och står valet mellan att skriva om hur fantastiskt roligt jag haft det, och att ha roligt i goda vänners lag en liiten stund till - vinner alltid det senare alternativet.

Förändringar i korthet sedan 2009

• Jag har uppgraderat från studentrum till studentlägenhet. En mysig liten bostadsyta :)
• Den inte så lilla kattungen Rocky delar denna bostadsyta - han anser sig äga mig och jag invänder inte
• Sedan drygt ett år tillbaka har jag ett mycket givande, inspirerande och intressant arbete och lika intressanta och inspirerande arbetskamrater
• Påbörjade samtidigt en masterutbildning med inriktning utbildningssociologi ( borde jag inte plugga just nu?)

Precis som förr fungerar matlagning och shopping alldeles utmärkt som terapi. DOCK gäller totalt shoppingförbud - annat än planerade inköp av sådant jag absolut behöver. Någon som vågar gissa hu länge DET förbudet kommer hålla denna gången?

A determined woman, with a passion for life, travelling alone in Tuscany

I know my English isn't the always the best, but with an italian keyboard, believe me it's a lot better than  trying to write in Swedish... As I landed at Pisa airport I was told there was a strike - no busses or trains departuring for the upcoming 24 hours... They suggested I'd take a cab into town and then back to the airport the following, morning to take the airport shuttle  departuring for Siena. The one and OLNY connection.

Luckily I had booked a night at a hotel in Pisa, very close to both the leaning tower and to the trainstation - so no problems. Once arrived at the hotel I was recommended a nice local retaurant where you "ate well and spent little". It showed up a popular and crowded place. This wasn't a problem either, since almost immediately two men (later I knew they were both in the military) made me a seat at their table and kept me company.  We laughed, talked, ate a simple but deliscious supper and drank local red wine - Chianti type. All in all a very pleasant first evening.  One of them had recently been promoted - he ended up paying for the whole dinner, my dish included.

Life has its moments, and many of them are good. I'm back in Siena, a town I know almost as well as my native city, and this time is  mine, all mine - and I wont let anything bring me down.

Skickade in min sista tenta för denna terminen vid halv tolv inatt. Försöker fortfarande smälta att jag är ledig och fri att göra absolut precis vad jag vill de kommande tre månaderna. (inom väldigt strikta budgetramar dock). Jag har avstått ifrån att söka sommarjobb för att få tid till att ta itu med alla de projekt som blev liggandes när jag åkte till Siena.

Det kommer sorteras, slängas och traderas en hel del. Alla gamla anteckningar och handuts från 2 års studier bara väntar på att komma på plats i en välorganiserad pärm. Och alla de garner som bara blivit liggandes ska förvandlas till de stickade klädesplagg de var tänkta att bli för länge länge sedan. Kort sagt, sysselsättning kommer att finnas om jag så vill.

Ännu så länge är jag dock kvar i Uppsala där jag väntar in den nya kylen som ska levereras till korridoren i veckan. Med hopp om att få en hylla ngnstans i mitten - och med visshet om att jag slipper att maten ruttnar för mig i kylen. Den gamla har tydligen en kompressor som inte fungerar som den ska. Jag AVSKYR att slänga mat - det är verkligen att kasta pengar i sjön...

sådär kära vänner - sitter jag vid tangenterna. denna gång som ett slags tentaflykt. Jag har den senaste månaden tenterat av motsvarande 75% av en termins högskolestudier och kämpar med de sista 25% som består av bedömning av elevtexter. och för er som råkat missa det - jag är alla mina stavfel och krångliga formuleringar till trots ett högst språkkonservativt blivande lärarmonster.

nu ser jag fram emot sommaren - att få ligga under en björk och vifta med tårna och läsa, alternativt utsträckt vid sjökanten iförd mina nyinlöpta bikinis (som för övrigt åt upp stora delar av. min sommarbudget)

inte vilken bok som helst ska läsas dock, utan det är Manzonis "De trolovade" i originalversionen från 1842 som skall läsas på originalspråket för att sedan ligga till grund för min c-uppsats. hur som, det skall läsas i skuggena v en björk, eller möjligen syrenbuske. må låta tungt, men det är faktiskt en bra bok om två arma italienska bönder som kämpar för att gifta sig, men som hindras av den mäktigt spanske adelsmannen. i deras väg kommer dessutom ett krig och så digerdöden. allt mycket spännande. vem älskar inte en dramatiskt kärleksberättelse?

åter till rättningsuppgiften, att rätta är inte så svårt - men att motivera sin betygssättning utifrån kurslitteraturen är desto svårare... men givande - jag var till 90% överrens med mina kolleger när jag under min förra praktikperiod (i engelska) satt medoch rättade de nationella proven. inte så illa för en lärarkandidat - tycker jag själv

Ett steg närmre tant - om det är vid 25 eller vid 30 man fyller tant minns jag ej - men det spelar på det stora hela ingen roll då man inte är äldre än man känner sig.

Den enda som hunnit gratta mig ännu är söta Hannah som kom förbi här på en fika igår bärandes på ett stoooort rosa paket.  Nu är jaga  stolt ägare till ett par mycket fina thekoppar i turkost porslin. Tack vännen!

http://www.tradera.com/category/category.aspx?ftgnr=672705&listtype=1

Lite guldkorn ifrån det jag har ute just nu
http://www.tradera.com/stovel-Bronx-skinn-mocka-auktion_89516607



http://www.tradera.com/jacka-patchwork-skinn-mocka-auktion_89848927

http://www.tradera.com/kungsbla-stovel-pa-lag-klack-auktion_89527628

och fler ska de bli. har äntligen tagit mig i kragen och börjat sortera ur min garderob som nu är ett par nummer för stor.
så ni som vill fynda vårkappor i skinn och vraka bland läckra skor kan ju kika förbi alias josie_k på tradera

då var det dags igen - efter imogron klockan ett är terrorväldet slut. (tillfälligt). då skall tentan nämligen vara avklarad och detta koffeinmissbrukande nervknippe ha bevisat att hon är bäst på italiensk språkhistoria och lingvistik.

om man skull ta och anteckna lite stödord kanske...

som jag analyserade när jag läste engelska och som poppar upp i minnet då och då

When we two parted - Lord Byron

Ok, då ska man anamma lite studiemoral då. har dessvärre varit lite halvt om halvt däckad i veckan - men har trots det fått klart hemtentan i svenska. och jag är så GLAD! Fick tillbaka lärarrespons på en annan text jag lämnat in (en text som är åt det mer journalistiska kåserande hållet) och min lärare hade INTE ETT ENDA ONT ORD att säga om texten. istället uppmanade hon mig att försöka få den publicerad! synd att man inte har några connections...

Så, frukost och sedan heldag med mina böcker i italiensk språkhistoria och lingvistik. jag har en vecka på mig att plugga parallellt med de övriga studierna. Det ska gå vägen nu när jag är friskare. Tog mig en dag ledigt igår och bara vilade, men det dåliga samvetet gnager... Dessvärre har jag börjat bli fruktansvärt studietrött... inte bra då jag har 2 c-kurser kvar innan examen. MEN just därför har jag bestämt mig för att inte söka något sommarjobb. jag var smart nog att lägga undan mina stipendiepengar från Italien så på dem klarar jag sommaren.

nedräkning 5 tentor till sommarlov, bara fem tentor till sommarlov... och efter den första är det påsklov! (nästan, ligger lite svenska ivägen - men bara lite)

optimist e jag då rakt inte - det är ett som är säkert.
sneglar på berget med tentor, uppsatser och uppgifter som skall tas itu med och inser att - jag kommer inte nå mina skyhöga krav på mig själv, eller det är iaf högst osannolikt att jag klarar av att nå de högre betygen i år. och det är nog för att jag istället för att at itu och pluggas om en gnu för att nå de målen går omkring som ett djur i bur framför datorn - alternativt läser utan att se, skriver utan att tänka

en sak står klar - jag kommer ALDRIG I HELVETE läsa mer än 30hp per termin hädanefter, hur kul det än är med kurserna i svenska. det är bara att inse, jag orkar inte... och dessutom är det en ekonomisk belastning med dubbel kurslitteratur,

uppsala mottot: det finns inga omfester, men gott om omtentor är nog kanske något jag borde anamma - men hur?