Tigerlilja

Vad kan man säga? Italienare. Här står man i godan ro och väntar på sin som vanligt försenade lokalbuss för att ta sig till universitetet när man blir vittne till en inte särskilt allvarlig krock. Varför då ens skriva om den? Jo, därför att i Italien anses inget vara för litet för ett gräl.

Krocken inträffade mellan en av nämnda lokalbussar och en liten privatbil. Föraren i privatbilen svänger helt glatt ut i gatan utan att notera att, hoppsan, där kör en buss sakteliga förbi - alltså uppstår ett litet möte mellan buss och bil - utan allvarligare skador än lite repor i lacken för dem båda.

Alltså, uppretad tvärförbannad bussförare hoppas ur bussen som helt sonika PARKERAS mitt i gatan och därmed hindrar föraren i den lilla svarta bilen från att kliva ur dessutom och gapar ilsket - inte alltför artigt och välartikulerat - om att han måste minsann köra sin rutt och har inte föraren av den lilla svarta bilen ögon att se med? (ja, HUR kan man missa en stor buss när man svänger ut från vägkanten - det undrar jag med... Häng kvar för trolig förklaring)

Och vad inträffar? Jo, passageraren - som är en italiensk kvinna - i den lilla svarta bilen får ett fullkomligt hysteriutbrott och flyger ur bilen och börjar skrika och slå helt hysteriskt mot bussföraren, blir undanknuffad och vänder sig då till omkringstående (vi hade hunnit växa till en ansenlig folkskara) och ropa på hjälp högt och klagande - inte en enda av oss rör en fena.

I samma stund har föraren lyckats kravla sig ur via passagerarsidan och fångar in vad som uppenbarligen verkar vara hustrun (men med ansiktet förvridet av ilska och gråt såg hon ut att kunna vara hans mamma likväl...) Det tar honom gott och väl över fem minuter att lyckas slita den hysteriska kvinnan bort från buss och förare allt medans hon skriker och slår vilt omkring sig. Slutligen lyckas han halvt släpa, halvt lyfta in henne i bilen - men icke blir hon kvar där inte... En skarp åthutning följt av ännu mer ovårdat språk och hon ger sig slutligen. Suck, en sådan kvinna - vilket humör! Och jag beskylls för dåligt humör, hehe - jag är en ängel i jämförelse! Äntligen rullar bussen vidare och trafiken flyter igång igen. Alla åskådare andas ut i en gemensam suck av lättnad. Bara i Italien...

Så varför såg inte mannen bussen? Hmmm... Undrar just om det möjligen var så att den ngt hysteriska kvinnan har ngt med saken att göra - det är förståeligt om man tappar koncentrationen i hennes sällskap...