Kalla mig gärna galen...

... men jag tänker springa tjejmilen!

Inte är jag ensam om den saken heller, det upptäcktes kvällen innan systeryster skrev om tjejmilen i sin
blogg. Så om allt vill sig väl får vi kanske se bägge systrarna K i spåret. Lite komiskt är dock att en vän till mig (den första som delgavs min allmänt galna idé) nu i slutet av denna månaden springer tjejerversionen av Lidingöloppet. Ngn snäll person hade gett henne detta som present. Du klarar det tjejen! Gör du kanske tom systrarna K sällskap i spåret nästa år?

Till saken hör att både jag och systeryster har en tendens att utmana oss själva med jämna mellanrum - men detta är nog första gången som vi valt precis samma sak vid ungefärligen samma tidpunkt. Eller kanske inte, vi sjöng faktiskt karaoke tillsammans en gång för länge sedan på SM i marsvin! Efter den tillställningen tog systeryster ton på skolavslutningen tillsammans med en kompis. Det kanske inte låter som någon BIG DEAL - men det var faktiskt det att se henne komma över sin scenskräck (och diverse andra barriärer). OCh ja, både hon och jag lider av densamma. Vi gjorde om det igen - sjöng karaoke tillsammans - och placerade oss tom i final (som iofs inte gick ngt vidare - men det var kul att göra något tillsammans som systrar).

Iofs gick vi bägge två ner massor av vikt vid ungefär samma tidpunkt - men med olika metoder och vi gjorde inget annat än gnabbades om vad som var rätt och fel (det roliga är att vi på sistone provat den andras metod - och jag tror sjutton bägge hade rätt).

Så, nu finns det i skrift - nu kan jag inte backa ur - eller??

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback