Tigerlilja

Suck,,, Solen har äntligen anlänt till Siena  - men de soliga dagarna ägnas åt
a) tentapluggande
b) tentamenstillfällen
c) oro över övriga ting som är utanför min kontroll...
d) fruktansvärd hemlängtan
Bara det att acceptera det att något är utom min kontroll är något jag har svårt för. En väldigt klok person talade en gång om för mig att det finns inga problem, bara lösningar. När jag därför springer på något som JAG med all min kraft, vilja och styrka inte kan lösa - blir jag frustrerad, oroad och till och från rent förtvivlad mellan varven. Tro nu inte att jag är något kontroll-freak, så är det inte . Jag har med åren lärt mig att acceptera det jag inte kan påverka - därmed inte sagt att jag inte regerar känslomässigt. Kanske skulle skriva upp det som karaktärsfel, överskott på empati. Känslomänniska som vill alla så väl att hon ibland glömmer sig själv.

Därav lider jag nu av koncentrationssvårigheret, ångest över de svårigheterna, ångest i väntan på tentan (känns alltid om jag drabbats av minneslucka timmarna innan tenta), och ett akrivitetsbehov utan dess like som tyvärr bromsas av att jag är så fruktansvärt trött. Tankarna är någon annanstans idag, försöker dock fokusera dem.

Skumt, klarar inte av att vara stilla och läsa - men orkar inte heller företa mig något annat. Så vad gör jag? När jag inte väntar på tentor vankar jag mest omkring, ofta talandes i telefon med en kaffemugg i högsta hugg. Pratas mycket med hemmet just nu - det håller hemlängtan lite under kontroll. underbara familj, vad gjorde jag utan er?