Studierna går framåt, en sida i taget

Tycker ni att jag är väldigt tyst i bloggen? Tja, jag har inte så mycket för mig. Jag pluggar, oroar mig för att plugga för lite, fördriver tiden vid datorn och lagar någon gång mellan varven mat. Dricker alldeles för mycket kaffe, sitter alldeles för länge på facebook, pratar definitivt för mycket i telefon, sover (ok antal timmar men inte alltid så bra), sprnger, chattar vid msn, går på lektioner, nätshoppar (huga, borde sluta) och tar å och då ngn fika med en vän. Det händer helt enkelt inte så fasligt spännande saker - jag lunkar framåt i min vanliga sävliga oorganiserade vardag - som alltid.

Vänta ni bara, snart kommer denna blogg att drypa av tentaångest - får ut en hemtenta i italiensk litteratur nu den 7/10 1/11är det prov på svensk språklära och någonstans däremellan ligger fonetiktentan i italienska.

Kalla mig gärna galen...

... men jag tänker springa tjejmilen!

Inte är jag ensam om den saken heller, det upptäcktes kvällen innan systeryster skrev om tjejmilen i sin
blogg. Så om allt vill sig väl får vi kanske se bägge systrarna K i spåret. Lite komiskt är dock att en vän till mig (den första som delgavs min allmänt galna idé) nu i slutet av denna månaden springer tjejerversionen av Lidingöloppet. Ngn snäll person hade gett henne detta som present. Du klarar det tjejen! Gör du kanske tom systrarna K sällskap i spåret nästa år?

Till saken hör att både jag och systeryster har en tendens att utmana oss själva med jämna mellanrum - men detta är nog första gången som vi valt precis samma sak vid ungefärligen samma tidpunkt. Eller kanske inte, vi sjöng faktiskt karaoke tillsammans en gång för länge sedan på SM i marsvin! Efter den tillställningen tog systeryster ton på skolavslutningen tillsammans med en kompis. Det kanske inte låter som någon BIG DEAL - men det var faktiskt det att se henne komma över sin scenskräck (och diverse andra barriärer). OCh ja, både hon och jag lider av densamma. Vi gjorde om det igen - sjöng karaoke tillsammans - och placerade oss tom i final (som iofs inte gick ngt vidare - men det var kul att göra något tillsammans som systrar).

Iofs gick vi bägge två ner massor av vikt vid ungefär samma tidpunkt - men med olika metoder och vi gjorde inget annat än gnabbades om vad som var rätt och fel (det roliga är att vi på sistone provat den andras metod - och jag tror sjutton bägge hade rätt).

Så, nu finns det i skrift - nu kan jag inte backa ur - eller??

hick - vad kläder kostar...

Satte mig ner i ettt försök att undfly studiemåstena med mina räkningar. Brukar försöka vara någorlunda ordentlig och se till att betala dem i samma ögonblick som CSN dimper ner på kontot. Men det är då rakt inte roligt alla gånger. Eller, det beror på hur man ser det. Det är roligt att handla - men desto mindre kul att betala räkningarna... Storleksminskningen från 40-42 förra vintern till en 38 i år har fått som följd att en helt ny uppsättning vinterkläder behövdes - av precis ALLT. Det kostar... Borde lägga shoppingförbud på mig själv hela vintern - ngn som tror jag kommer lyckas med det? Det gör jag ju inte ens själv...


Den perfekta vinterkappan

trodde jag hängde i min vintergarderob, fodrad halvlång grå ullkappa. tror dessvärre att jag måste tänka om efter ett kortare besök i ishallen i onsdags. Antingen är kappan lite i tunnaste laget eller så har jag vant mig av med skandinavisk kyla... Nackdelen med ullkappor är möjligen att de inte står emot kyliga vindar särskilt väl - och uppsala är ju känt för att vara ganska så blåsigt...  Lutar åt ett kappinköp (till) senare i vinter. Jakten på den perfekta kappan fortsätter

Hammare och skruvmejsel?


Ja, det fungerar alldeles utmärkt i brist på bättre verktyg! Denna bild fanns i ett mejl jag fick igår av en vän och den fick mig att minnas den dagen jag i Siena satte ihop mina nyinköpa Ikeamöbler, med just träsko och kniv som hjälpmedel. September i Siena är lite som svensk sommar, det är sådär lagom varmt, och till skillnad från här så regnar det itne stup i kvarten... Iofs skiner solen idag, mn några 25 grader kan vi inte skryta med på dessa breddgrader.

Även vävnadsproven är positiva... fan...

Jaha, så var det med den saken. Jag studsar inte av lycka utan känner mig snarare ganska nedslagen i skoskaften. Jag hade faktiskt inbillat mig att vävnadsproverna skulle vara negativa - att jag skulle ha självläkt som många mindra/måttliga cellförändringar gör. Men icke. Så, två inte så behagliga gynbesök  - och vävnadsprover hos spec.gyn (inte det heller särskilt upplyftande) senare är det nu dags för den fjärde ronden. Konisering - att med laser bränna bort de felaktiga cellerna för att förhindra ett de med tiden skulle haft möjlighet att utvecklas till elakartade cancerceller.  Inte akut - men bör/kommer genomföras inom de närmsta månaderna.

Att det är en förebyggande behandling borde trösta, att det inte utvecklas i det dolda till ngt elakartat. Jovars, en viss tröst - men det gör inte det hela mindre nedslående, helst skulle man väl slippa. Sådant drabbar andra - inte mig. Tjejer, missa för guds skull inte era gyntider...

det nämnda plagget

ser ut ungefär såhär, fast i grått - och lägg därtill att på mig, som är 165 lång och inte en mm mer, blir den knälång. plagget återfinns hos www.ellos.se  för den intresserade.


att krympa eller inte krympa

måtte den inte krympa i tvätten! brukade jag tänka om nyinköpta plagg som skulle tvättas för första gången. Det har tydligen förändrats. Tog fram min nya stickade grå klänning ur garderoben idag och konstaterade att 'här finns krympningsmån'. Med andra ord tänker jag för stunden: snälla, låt den krympa i tvätten...

Ego

jJja, jag brukar inte publicera bilder på mig själv - men någon gång ska man väl bryta mot mönstret. Å andra sidan brukade jag inte gilla bilderna heller, men det har lustigt nog förändrats. Lägg därtill att den här blusen är en av mina favoriter i sommararderoben just nu. Synd nog verkar ju hösten vara på g... suck... Utsikten var det heller inget fel på


Inköpsfunderingar

Början på studieterminen, ett berg av böcker har införskaffats - och därmed bränt djupa hål i bankkontot. Och än är det inte över, fler böcker kommer måsta inskaffas. Samt att flytten krävde inköp av bädd- och badrumstextiler (jag klarar inte av mina lindblomsgröna och rosa lakan i ett rum med apelsinfärgade väggar...), brände ett ngt mindre hål i bankkontot. Post tre på listan har lämnat ett något större hål: höst och vinterkläder, kappor och skor - för att inte tala om träningskläder. Vadå - kan man ju fråga sig - hade du inga kläder innan eller? Jovisst, men sisådär 2-3 storlekar förstora! så kan det gå när man tappar lite i vikt och går frn stlk 42 (och eg ngt större än så) till en 36/38a.

Men nu borde det väl ändå vara färdigshoppat? Njae - inte enligt garderobsinventeringen som fann brist på diverse saker, såsom strumpor som ju kan va skönt att ha på fötterna, en bh vore heller inte fel - gärna multifunktionell (karlar som läser - en variationsbar sådan som passar alla halsringningar som konstruerats för kvinnor,). Och sist men inte minst - en stepper. Men varför dådå? Finns det inte bra gym i närheten av dig? Jo - men de kostar mer än vad en stepper gör - och när vädret tillåter springer jag hellre än går på gymet (även om formen i dagsläget är relativt urusel) - i synnerhet eftersom jag hellre använder konditionsutrustningen på gymet än dess olika skumma konstruktioner med vikter.

Det är tur att falukorv och makaroner är billig studentkost - nudelvägrar fortfarande.

Ännu en dag i ickestuderandets tecken

Får se om jag får ngt läst ikväll/natt. Dygnets vakna timmar har istället ägnats åt att ringa ett par vänner, fika med Hannah som jag inte sett sedan jag for hem från Italien samt att jag städat igenom och organiserat kökshyllorna så att även mina saker får plats. Rent, prydligt organiserat kan man nu beksriva skåp och lådor i det lilla studentpentryt. Har även gått en promenad förbi Ica Väst och handlat diverse ätbara ting - dags att lära sig hushålla med pengar i Sverige igen - det är så mycket billigare att leva och äta i Italien...

Bara allmänt tom...

... i bollen. Och trött. Det enda produktiva jag får gjort är små projekt för att fördriva tristessen. Studera lyckas jag inte med för stunden - totalt oinspirerad och oengagerad - tankarna är på annat håll. Sömnen lyser med sin frånvaro...

produktiv 1: tvättat lakan
produktiv 2: rengjort mycket smutsig ugn - detta för att...
... produktiv 3: testa nytt recept funnet i Icas tidning Buffé

behöver göras 1: diska - orkar inte engagera mig
behöver göras 2: städa samtliga köksskåp - urk...
behöver göras 3: läsa in det som skulle lästs i veckan - många timmar...
behöver göras 4: sluta grubbla
behöver göras 5: sova

I tidigare inlägg nämnda turkosblå stol - den är inte på något sett egentligen hemsk, utan de facto väldigt bekväm, dessvärre i en ton som avviker en del från övrig inredning. Inget som inte en av de befintliga svarta plädarna löser. Det är nog bara jag som är lite kinkig med att jag inte gillar färgxmixer som orange/turkos eller cerise/röd


Tack och lov för Sinova!

Terminsstart = förkylningstider... Måndag kväll täppte näsan till och bihålorna kändes som om de skulle sprängas. vad göra? Jo, köpa en ask Sinova forte på apoteket alt. hos hälsokosten. Det är rena rama miraklet - tre små gröna piller senare kan jag andas normalt och det spränger inte längre i bihålorna - suveränt!


Jag lever!

Jag har bara saknat internet ett tag, och efter det saknades inspirationen att skriva något överhuvudtaget. Nåväl, nu är jag installerad i mitt tillfälliga studentboende där jag kommer att bli kvar tom december - och sedan får vi se vart jag hamnar. jag har ju som bekant ingen större lust att köpa mig en bostad och hyrsrätter som rättar sig efter en students plånbok växer inte på träd i Uppsalatrakten. Inte heller känner jag för att pendla mina sista tre terminer så - vi får se.

Denna dublett är beboelig och med trevlig tjej boendes i rummer bredvid. Stort minus för de orangea väggarna som kontrasterar mot den turkosblåa fotöljen som någon bestämt SKA stå i rummer och liksom övriga möbler INTE får flyttas på. Rummet är för övrigt stort och skulle lätt ha svalt hela mitt möblemang - om det nu inte hade varit möblerat med möbler med flyttförbud. Stolen döljs just för närvarande under en svart fleecepläd - vlket lyft. Här ska även svarta spetsgardiner upp istället för de uråldriga vita som hänger på plats nu.

Köket är föga upphetsande liksom badrummet - men så är inget gjort här sedan femtiotalet, och det är faktiskt inte hela världen så länge det går att använda och är mögelfritt (till skillnad från många boenden för studenter i Italien). Det lilla kyl och frysutrymmet är dock för mig ett rejält minus - jag som gärna både handlar och lagar mat och lägger i frysen kan glömma detta framöver.  En halv frys och en halv kyl ska delas på två - så det är inte stort. Spisen har bara två plattor - en stor och en liten, men den har iaf en ugn inbyggd!

ett plus till - den ligger nära både campus och gymmet - så när förkylningen går över bör jag kanske masa mig iväg och införskaffa gymkort? den som lever får se - träningskläder är iaf beställda.